Godkänt vid Miljöpartiet rf:s möte den 20 januari 2021
I detta allmänna program presenteras principerna och målen för Miljöpartiets verksamhet. Alla som tycker att det är viktigt att nå dessa mål är varmt välkomna att delta i vår verksamhet. Den politiska verksamheten är avsedd för var och en som vill göra något för sin egen livsmiljö eller mer allmänt för att främja vårt allas fysiska, psykiska och ekonomiska välfärd.
INLEDNING – MILJÖN FINNS RUNT OMKRING OSS
Utgångspunkten för Miljöpartiets verksamhet är tanken att miljön inte bara är naturen, utan också allt annat runt omkring oss. Naturmiljöer, bostadsmiljöer, stadsmiljöer, landsbygd. Kulturmiljöer, industriella miljöer, arbetsmiljöer, människor. Alla är lika viktiga delar av ett stort pussel som måste utvecklas som en helhet.
Vi är ett öppet och fördomsfritt parti som betonar individuell frihet och ansvar, och som samlar ett brett spektrum av olika människor från städer av olika storlek och landsbygd.
Vi förenas alla av målet att prioritera naturens och människornas holistiska välbefinnande i allt beslutsfattande. Livsmiljöer nära naturen och trygga städer i mänsklig storlek, en levande landsbygd och framgångsrika inhemska företag över hela landet är våra viktigaste mål.
Vi strävar efter ett faktabaserat och humant beslutsfattande, där identifierade brister snabbt leder till praktiska korrigerande åtgärder. Vi anser att det är viktigt med ett harmoniskt samarbete mellan partierna, så att alla expertkrafter kan användas för det gemensamma bästa.
Vi arbetar i beslutsfattande och i att undersöka bakgrunden till saker och ting genom att lyssna, förstå och uppskatta alla parter.
Människor är olika och reagerar på saker på väldigt olika sätt, var och en utifrån sin egen utgångspunkt. Genom att modigt arbeta tillsammans lyckas vi utveckla kreativa och individuella lösningar och göra Finland till den bästa platsen för oss alla.
1) SKYDD AV NATURMILJÖER OCH BEVARANDE AV DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN
En balans mellan mänsklig verksamhet och naturens välbefinnande är ett viktigt mål för att bevara liv. Balansen måste upprätthållas där den fortfarande existerar och återföras till den plats där människan har förstört den genom sina handlingar. För att inte överskrida jordens bärkraft måste slöseri med naturresurser stoppas och mer uppmärksamhet ägnas åt konsumtionsvanor. Klimatförändringen är ett gemensamt problem för alla länder i världen, och för att stävja den krävs internationellt expertsamarbete.
* Som ett resultat av mänsklig verksamhet är många växt- och djurarter på gränsen till utrotning. De har alla sin egen viktiga roll, antingen som en del av näringskedjor eller som pollinatörer som gör det möjligt för växter att föröka sig. Att en art försvinner påverkar alltid andra, och så småningom sprider sig effekterna till människor. I Finland är de arter som lever i gamla skogar mest utsatta, och därför måste dessa skogar och deras olika arter skyddas särskilt. Man måste också se till att gamla skogar som ägs av städerna bevaras, eftersom de ofta har ett mycket rikt artrikedom utan att använda ekonomiskogarna.
* Vid planeringen av områdena ska man beakta bevarandet av sammanhängande skogsområden och de gröna förbindelser som de bildar och som är viktiga för vilda djur och rekreationsändamål.
* Möjligheterna för en hållbar användning av ekonomiskogar måste utredas mer långsiktigt och noggrant, och information om alternativen måste ges bättre än tidigare.
* Bevarandet av naturområden måste också säkerställas på grund av deras klimat- och hälsoeffekter samt trivselvärden. Det är viktigt att särskilt barn och unga får möjlighet att uppleva och lära sig naturens betydelse. Att fjärma kommande generationer från naturen kan få långtgående konsekvenser.
* Vid planläggning och kompletteringsbyggande i städer och tätorter ska man beakta närnaturen och värdefulla naturområden. Det ska vara lätt och snabbt att ta sig fram till naturen till fots, och enskilda naturobjekt som är viktiga med tanke på landskapet eller arterna ska bevaras.
* Vid byggandet måste man ta hänsyn till byggnaders miljöpåverkan under hela deras livscykel, med början vid anskaffning av byggmaterial. Fler resursbesparande lösningar måste tas i bruk och städernas och kommunernas tillståndspraxis måste bidra till att uppmuntra till detta.
* Val i anslutning till energiproduktionsmetoder och deras konsekvenser måste också övervägas på lång sikt. Självförsörjning, decentralisering av energiproduktionen och undvikande av kärnkraft är de mål som ska eftersträvas. I stället för att binda upp ekonomiska resurser för långa tidsperioder till en viss energiproduktionsmetod måste det finnas en möjlighet att i allt högre grad rikta dem mot ekologiska energiinnovationer.
* Vid vägningen av olika drivmedelsalternativ ska man ta hänsyn till utsläppen från varje transportmedel under hela dess livscykel, med början vid anskaffning av tillverkningsmaterial.
* Östersjöns, andra vattens och grundvattnets tillstånd och kvalitet måste sörjas för. Tillståndspraxis och tillsyn över näringsverksamhet ska föras till en nivå som gör det möjligt att uppnå god status i vattenområdena och grundvattnet.
* Dagbrott inom gruv- och ballastindustrin orsakar oåterkalleliga skador på naturen och landskapet. På grund av buller, damm, avloppsvatten och andra miljöskador som de orsakar utgör de också en stor hälsorisk för invånarna i området och förhindrar vanligtvis all rekreationsanvändning och annan affärsverksamhet i de stora områdena runt dem i årtionden. Vid utvinning av mineraler och jord måste man snabbt främja användningen av underjordiska metoder i stället för dagbrott för att minimera miljöskadorna, och verksamhetsutövarna måste åläggas att ge fullständiga förhandsgarantier även mot de värsta miljöriskerna.
* Tillsynspraxis inom industrin och i näringsverksamheten i synnerhet i fråga om miljöolägenheter ska ändras så att tillsynsåtgärderna i stället för egenkontroll av den som orsakar olägenheten utförs av en opartisk aktör utan att företagaren känner till tidpunkten för inspektionen. För att förhindra ytterligare skador ska myndigheterna alltid avbryta verksamhet som orsakar omedelbar skada eller fara.
* Företag och konsumenter ska göra det lättare att göra ekologiska val och att återvinna material.
* Staten och kommunerna ska ha möjlighet att betona ekologi, inhemsk produktion och närproduktion i sina upphandlingar och konkurrensutsättningar.
2) HÄLSA, SÄKERHET OCH KOMFORT I LIVSMILJÖER
Livsmiljöerna ska vara trygga och trivsamma och de ska planeras som en helhet som på många olika sätt stöder människors hälsa.
* Den byggda miljön, dess grönområden, arkitektur och allmänna estetik har en betydande inverkan på invånarnas välbefinnande. Stadsborna behöver också utrymme och rymd omkring sig. I synnerhet i planeringsskedet av stadsbyggandet borde man utnyttja betydligt fler experter inom miljöhälsa och miljöpsykologi än för närvarande.
* Tätortsnära skogar behövs för att hålla mikroklimatet friskt, minska översvämningsrisker och reglera grundvattennivån, och naturligtvis för att bli beundrade, promenadvänliga och avstressade. Vid planeringen av städerna måste man se till att det finns tillräckligt med närnatur med beaktande av antalet invånare i varje område.
* Omgivningsbuller är en betydande hälsorisk. Spridningen av buller ska beaktas särskilt vid planering av nya bostadsområden och trafikleder, och som grund för planeringen ska man använda de senaste forskningsrönen om bullers hälsoeffekter.
* I glesbygden ska man med hjälp av planläggnings- och tillståndsförfaranden säkerställa att ingen verksamhet eller industri som orsakar sanitära olägenheter, såsom buller eller damm, kommer i närheten av bostadsområden.
* Kvaliteten på byggandet måste övervakas på lämpligt sätt, och byggherrarna måste ge entreprenörerna möjlighet och tid att utföra sitt arbete noggrant. På så sätt förebyggs de hälsoproblem som orsakas invånarna av dåliga byggmetoder och onödiga renoveringar undviks.
* Vars och ens privatliv och hemfrid skyddas av grundlagen. Det är med jämna mellanrum nödvändigt att omdefiniera vilken typ av information som är en kränkning av rätten till privatliv och vilken typ av störningar som ska betraktas som brott mot hemfriden.
* I ett tryggt samhälle måste den fysiska integriteten och skyddet av egendom säkerställas. I frågor som gäller säkerhet ska man lyssna på de myndigheter som ansvarar för ärendet och se till att de har tillräckliga resurser för att förebygga säkerhetshot. Åtgärder för att förebygga brott och olyckor måste satsas på bättre än tidigare redan i det skede då man ser att det finns en ökad risk för att de ska kunna förekomma.
* Finlands försörjningsberedskap i krissituationer ska tryggas genom att satsa på inhemsk energi- och livsmedelsproduktion.
3) MÄNNISKORS FYSISKA OCH PSYKISKA VÄLBEFINNANDE
Människors övergripande hälsa och välfärd ska främjas. När det allmänna välbefinnandet råder är människor motiverade och orkar delta i utvecklingen av sin gemenskap och sitt samhälle.
* Friskvård bör ses som det viktigaste sättet att ta hand om människors hälsa. Detta måste vägledas, uppmuntras och möjligheter skapas i hemmet, i läroanstalterna och på arbetsplatserna. Alla ska ha möjlighet att få tillräckligt med sömn, följa sin naturliga sömnrytm, äta hälsosamt och motionera. När en person har färdigheter och möjligheter att ta hand om sig själv kan många hälsoproblem och behandlingsåtgärder som korrigerar dem undvikas senare.
* Fysisk aktivitet och kultur är viktiga aspekter av en balanserad tillväxt och utveckling och upprätthåller fysiskt och psykiskt välbefinnande under hela livet. Det ska finnas möjligheter till mångsidiga hobbyer oberoende av ålder, ekonomisk situation och bostadsort.
* Försiktighetsprincipen måste iakttas vid införande och begränsning av användningen av olika tekniska anordningar och system samt kemiska preparat. Produktforskningen, marknadsövervakningen, acceptanskriterierna och teststandarderna måste utvecklas med tanke på hälsa, säkerhet och miljövänlighet.
* Alla former av mobbning inom småbarnspedagogiken, skolorna och på arbetsplatserna ska bekämpas strikt. Sociala medier är också en viktig del av människors vardag nuförtiden, och mobbning där måste man ta itu med. Metoder för att göra detta måste sökas tillsammans med tjänsteleverantörerna.
* Den sociala tryggheten ska vara på en nivå som gör det möjligt att klara av utmanande livssituationer. Som regel bör den endast rikta sig till dem som behöver den. Det ska alltid vara klart lönsammare att arbeta och företaga än att leva på socialbidrag.
* Alla, oavsett ålder och bostadsort, ska ha tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet, vård och lättillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster.
* På många platser tvingas människor fly från krig och förföljelse. Vi måste hjälpa dem som behöver det och stödja fredsarbetet i krisområden. Med hjälp av det västerländska samarbetet måste man bygga upp ett normalt samhälle med utbildnings- och arbetsmöjligheter som gör det möjligt för dem som tvingats fly att leva ett tryggt och målinriktat liv, så att det i framtiden inte längre finns behov av att vara permanent långt borta från sitt hemland.
4) ANSVARSFULL INDIVIDUELL FRIHET
Alla ska ha rätt och frihet att sträva efter hälsa, lycka och framgång. Det är samhällets uppgift att möjliggöra olika individuella lösningar för detta. Å andra sidan måste var och en ta ansvar för sitt eget välbefinnande, sina nära och kära och miljön.
* Utgångspunkten är att varje person och familj ska kunna besluta om sina egna angelägenheter.
* Föräldrarna måste ha frihet att välja hur familjelivet och barnomsorgsfrågorna ska ordnas. Föräldrar bör också uppmuntras att lita på sin egen vision om hur deras barn ska uppfostras för en trygg och balanserad barndom och tonårstid. Vid behov ska det finnas tillräckligt med stöd för föräldraskapet.
* Yttrandefriheten ger alla rätt att uttrycka sin åsikt, även offentligt, utan att bli hotad eller mobbad. Yttrandefrihet innebär dock inte rätt att sprida falsk eller kränkande information om en annan person, och sådan information måste alltid bemötas strikt.
* Både privatpersoner och företag måste ta ansvar för vår gemensamma miljö. Miljöförstöring och nedskräpning måste bemötas med tillräcklig tonvikt.
5) HELA FINLAND SKA VARA LIVSKRAFTIGT GENOM ATT FLYTTA TYNGDPUNKTEN FRÅN STADSUTVECKLING TILL EN MER BALANSERAD UTVECKLING AV LANDET SÅ ATT MILJÖASPEKTERNA OCH MÄNNISKORNAS RÄTT TILL EN HÄLSOSAM, TRYGG OCH TRIVSAM LIVSMILJÖ PRIORITERAS.
Stadsutveckling är ett alltför ensidigt sätt att organisera finländarnas boende, arbete och tjänster, och det är i allmänhet inte en lösning som stöder människornas allmänna välfärd. Motstridiga forskningsresultat har också presenterats om dess ekologi. Regionalpolitiken måste utvecklas på ett sådant sätt att medborgarna har en verklig möjlighet att välja bostadsort, med beaktande av hälso- och trivselaspekter. Allmänt välbefinnande är också en förutsättning för ekonomisk framgång för både individen och landet som helhet.
* Verksamhetsförutsättningarna för företag av olika storlek, för företagare och yrkesutövare i små kommuner och på landsbygden bör förbättras. Ett företags verksamhet får dock inte försämra levnads- eller naturförhållandena eller beröva andra företag deras verksamhetsförutsättningar genom att orsaka miljöskador.
* I små kommuner och glesbygdsområden bör en ökning av företagsverksamheten och självförsörjningen på arbetsplatserna kombineras med främjande av attraktiva tjänster och mångsidiga fritidsaktiviteter.
* För att hålla hela Finland befolkat och livskraftigt krävs goda trafik- och teleförbindelser. Företag i glesbygden behöver också snabba trafikförbindelser till alla delar av landet och världen för att lyckas. Väg- och bannätet ska hållas regionalt heltäckande och i gott skick, och det ska säkerställas att flygtrafiken hålls på en tillräcklig nivå. Goda telekommunikationsförbindelser är en absolut förutsättning för företag och de som arbetar på distans.
* Det finländska kulturarvet ska vårdas och bevarandet av våra minoritetsspråk ska tryggas.
6) MÄNNISKORS RÄTT ATT BLI HÖRDA, UPPSKATTADE OCH BEMÖTTA PÅ ETT SAKLIGT SÄTT OBEROENDE AV BAKGRUND, ARBETE ELLER LIVSÅSKÅDNING
Var och en har rätt att bli bemött med respekt och jämlikhet i privatlivet, i arbetslivet, som medborgare och som konsument. Att lyssna genuint omsorgsfullt på andra människor och även se på saker ur deras synvinkel hjälper i allmänhet till att hitta de bästa möjliga lösningarna i god ömsesidig förståelse. I arbetslivet måste arbetets krav och lönenivån motsvaras.
* Alla ska ha frihet att tro eller inte tro, och det ska vara möjligt att utöva sin egen religion utan att bli kritiserad.
* När man söker ett arbete, en studieplats, en tjänst eller ett förtroendeuppdrag ska urvalet göras på grundval av den sökandes kompetens, erfarenhet och övriga lämplighet. Ålder eller någon annan personlig egenskap får inte utgöra ett hinder för urvalet, om den sökande i övrigt är lämplig för uppgiften.
* Människor av olika nationalitet har varit en naturlig del av vårt studie- och arbetsliv i årtionden. Samhället måste göra allt som står i dess makt för att säkerställa att en positiv inställning till främmande kulturer kan upprätthållas även i framtiden.
* Invandringen av kompetent arbetskraft från Finland ska stävjas genom att säkerställa en konkurrenskraftig lönenivå och andra förmåner som riktar sig till arbetstagare.
7) FRÄMJA EKOLOGISKT, SOCIALT OCH EKONOMISKT HÅLLBAR FÖRETAGSVERKSAMHET
Samhällets uppgift är att göra det möjligt för människor att hitta olika sätt att sysselsätta sig själva och utveckla sin kompetens. Ekonomisk tillväxt kan dock inte grunda sig på utnyttjande och förstörelse av naturen och människans livsmiljöer, utan tillväxtmålen måste stå i proportion till miljöns bärkraft.
* En snabb övergång från fossila bränslen till andra energiformer har påbörjats globalt. Detta har gett upphov till helt nya innovationer och affärsverksamhet, och Finland har också en unik möjlighet att kombinera miljöns välfärd med ekonomins konkurrenskraft.
* Finland har starka traditioner inom träindustri och byggande, och branschen har för närvarande goda visioner för utvecklingen av exportprodukter. Trä binder det kol det innehåller under hela sin livstid, så tillverkningen av en träprodukt med lång livslängd eller byggandet av en träbyggnad är också en miljö- och klimatgärning.
* Möjligheterna till miljövänligt byggande ska beaktas på ett övergripande sätt i utbildningsprogrammen vid läroanstalterna inom branschen.
* Skogsbruk kan också bedrivas med bevarande av den biologiska mångfalden. Det bör finnas mer information om möjligheterna till en hållbar användning av ekonomiskogar.
* Industriproduktionen måste styras i en riktning där de produkter som tillverkas är ekologiska, hållbara och återvinningsbara.
* En ren och ekologisk inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion ska uppmuntras, och det ska finnas lätt att få utbildning som riktar sig till detta vid läroanstalter inom branschen. När branschen produktifieras och marknadsförs på ett bra sätt skapar den nya möjligheter för Finlands utrikeshandel.
* Inom animalieproduktionen måste övergången till ekologisk produktion främjas så att också etiska aspekter beaktas bättre. Pälsdjursuppfödningen måste upphöra, eftersom man helt och hållet förhindrar att produktionsdjuren beter sig artartsmässigt. Pälsdjursuppfödningen måste ersättas med nya företagarmöjligheter tillsammans med företagarna inom branschen.
* Olika konstformer är en del av allas liv, både i vardagen och vid speciella tillfällen. Konstnärernas möjligheter till lönsam företagsverksamhet ska främjas. Ur miljösynpunkt är konstglädje ett ekologiskt sätt att konsumera, eftersom det inte belastar miljön särskilt mycket.
* Vi behöver fler jobb. Arbetstillfällen skapas när företag investerar och anställer mer personal samtidigt. För att investeringarna ska öka måste företagens affärsmiljö, såsom lagstiftning, beskattning och tillgången på arbetskraft, vara så förutsägbar som möjligt på lång sikt.
* De betydande sidokostnaderna för affärsverksamhet (moms, FöPL, indirekta anställningskostnader, beskattning, kostnader för affärslokaler) hindrar mikroföretag från att startas, bli framgångsrika och växa samt för egenföretagare. Även i större företag begränsar bikostnader investeringarna och därmed sysselsättningen. Kringkostnaderna måste minskas och företagsbeskattningen måste hållas på en konkurrenskraftig nivå jämfört med andra länder.
* Att hitta kompetent personal är ett av hindren för företagens tillväxt. Det viktigaste är att ordna utbildning, särskilt inom nya framväxande branscher, och att underlätta invandring av kvalificerad arbetskraft.
* Man måste förhindra att det i Finland uppstår en billig arbetsmarknad, som ofta är förknippad med invandring.
* Anställning av äldre arbetstagare bör uppmuntras genom att man ytterligare minskar de extra kostnader som arbetsgivarna ibland ådrar sig.
8) FRÄMJANDE AV UTBILDNING AV HÖG KVALITET OCH VETENSKAPLIG FORSKNING
Studier och kunskaper i finska har länge varit bland de bästa i världen. Denna nivå måste upprätthållas. Kompetens är en absolut förutsättning för Finlands internationella konkurrenskraft.
* Var och en ska ha möjlighet att välja det utbildningsområde som passar honom eller henne bäst, och det ska finnas ett högklassigt nätverk av läroanstalter i hela landet. När du kan slutföra dina studier vid en tidpunkt och i en takt som passar dig, är studierna motiverade och målinriktade. En del behöver ett eller flera sabbatsår för att förbereda sig för framtiden, medan andra vill studera mycket nytt som vuxna. Det ska vara möjligt att kombinera alla typer av studievägar, inklusive studier med arbetsliv.
* Man måste fästa mer uppmärksamhet vid skolelevernas och de studerandes ork. Individuella val när det gäller att ordna den egna studievägen hjälper till att klara av situationen.
* Ett av hindren för företagens investeringar och därmed för att skapa nya arbetstillfällen är att hitta kompetent arbetskraft. Utbildning spelar en nyckelroll för att lösa problemet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den utbildning som erbjuds inom nya, framväxande områden.
* Utflyttningen av forskare till utlandet måste bromsas genom att man skapar möjligheter för högklassigt forskningsarbete i Finland.
9) LAGSTIFTNINGEN, KOMMUNERNAS FÖRVALTNINGSSTADGA OCH OLIKA AVTAL REFORMERAS SÅ ATT MEDBORGARNA KAN UPPLEVA ATT DE BEHANDLAS RÄTTVIST OCH ATT DE HAR MÖJLIGHET ATT DELTA I OCH PÅVERKA FRÅGOR SOM GÄLLER DEM SJÄLVA
Alla ska kunna lita på att samhällssystemet fungerar lika och att det är lätt att få hjälp eller information när det behövs. Statliga och kommunala förvaltningsorgan, kommunala tjänster, hälso- och sjukvårdssystemet och rättsväsendet finns till för att hjälpa människor.
* De rättigheter för människor som fastställs i grundlagen måste också tillgodoses i praktiken.
* Statens och kommunernas beslutsfattande, myndighetsförfaranden och socialtjänster ska fungera humant och rättvist. Alla ska få den hjälp de behöver när de ber om det, utan att behöva kämpa för sina rättigheter. Systemet kan inte vara sådant att en person lämnas utan hjälp om han eller hon på grund av sin svåra situation inte orkar ta upp kampen.
* Domstolarnas och förvaltningsdomstolarnas avgöranden ska motsvara den allmänna rättskänslan, och alla, oberoende av förmögenhet, ska ha möjlighet att söka rättvisa utan rädsla för rättegångskostnader.
* Beskattningen måste vara rättvis och stimulerande.
* Olika kvoter för urval är endast motiverade i vissa specifika fall. Kvoteringssystemet garanterar inte bästa möjliga kompetens och representerar inte heller jämställdhet. Alla ska ha lika möjligheter att nå sina mål oberoende av kön, språk eller någon annan personlig egenskap som ligger till grund för kvoteringen.
* Rösträkningen vid riksdagsval ska räknas på ett sådant sätt att de som fått ett betydande antal röster alltid blir valda.
* Europeiska unionen måste vara en union av självständiga stater där staternas nationella beslutsmakt behålls. EU:s och den monetära unionens för- och nackdelar ska granskas öppet och deras konsekvenser för miljöskyddet, Finlands ekonomi, den ekonomiska strukturen och verksamhetsförutsättningarna för företag inom olika sektorer ska diskuteras. Det är också bra att fundera på medborgarnas möjligheter att påverka på EU-nivå.
* Riskerna med frihandelsavtal, särskilt med tanke på miljöskyddet, måste analyseras öppet. Avtal bör inte ingås utan att det tydligt förklaras för beslutsfattare och medborgare vilka konsekvenser de kan få.
* Djurskyddslagen ska trygga sällskapsdjurs-, produktions- och försöksdjurens välbefinnande. I lagstiftningen ska sällskapsdjur inte likställas med föremål på det sätt som nu föreligger. Djurförsök bör ersättas med andra testmetoder när så är möjligt. Endast djurförsök som är absolut nödvändiga för människors hälsa ska tillåtas, och djur som används som försöksdjur ska ges bästa möjliga förutsättningar för arttypiska beteenden.
10) ÖPPENHET, FÖRDOMSFRIHET OCH SAMARBETE MED ALLA POLITISKA PARTIER OCH SAMHÄLLSAKTÖRER
Miljöpartiet är avsett att vara en verksamhetsmiljö för ett brett spektrum av människor. Vi arbetar bra tillsammans för att uppnå partiets huvudmål samtidigt som vi värdesätter och respekterar varandras individuella åsikter. Vårt mål är ett harmoniskt samarbete mellan alla aktörer i samhället, där de nödvändiga expertkrafterna alltid finns tillgängliga för allas vårt gemensamma bästa.
* Mångfald och olika livsåskådningar ökar förståelsen för livet, andra människor och samhället. De får inte hindra oss från att arbeta tillsammans för att lösa viktiga sociala problem.
* De beslut som fattas tillsammans ska gagna alla finländares gemensamma bästa, oberoende av bakgrund, förmögenhet eller bostadsort.
* I beslutsfattandet måste man alltid involvera gräsrotsnivån utanför politiken, eftersom det finns praktisk expertis och ofta också bra lösningar.